Världsligt och andligt

Världsligt och andligt – eller andligt och världsligt? I vilket fall är det ofta så att vi försöker ställa dessa mot varandra som om antingen det ena eller det andra måste bestämma. I vår sekulariserade västerlandsvärld och särskilt i Sverige är det självklart att staten är religiöst obunden. I religionsfrihetens namn kan det dock ibland tolkas som att det handlar om frihet från religion, och att det snarare ses som ett självklart krav än en möjlighet.

I andra sammanhang, ibland i de kristna och kyrkliga (för att inte tala om andra religioners sätt att hantera frågan) ses världen och staten nästan som något ont som måste bekämpas, eller helst bestämmas över. Detta handlar om klassiska slitningar. Staten och kyrkan slåss om makten. Som om det för kyrkans del någonsin borde handlat om makt. Men vi är inte felfria, vi är bara människor.

21 söndagen efter Trefaldighet har temarubriken ”Samhällsansvar”. Utgångspunkten är att vi som kristna och kyrka har ett ansvar i och för den värld vi lever i. Vi kan inte dra oss undan. Men vi kan inte heller låta eller tillåta det världsliga att ta över det som är kyrkans liv och värld, lika lite som vi kan tillåta det kyrkliga att bestämma över det världsliga. Som Jesus sa: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.”

Alltså inte andligt eller världsligt utan världsligt och andligt. Allt hör ihop. Mer om detta så smått under rubriken predikan…

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.