Välsignelse mellan Kristi himmelsfärd och hans återkomst

Det finns en särskild välsignelse mellan Kristi himmelsfärd och hans återkomst. När vi läser berättelsen om hans himmelsfärd finns välsignelsen och hans upplyfta händer med som en viktig bild av vad det handlar om.

I evangeliet och episteln på Kristi Himmelsfärds dag står det:

”… och han lyfte sina händer och välsignade dem. Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen.” (Lukasevangeliet)

Efter att Jesus försvunnit stod två män i vita kläder bredvid lärjungarna och sa till dem: ”Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.” (Apostlagärningarna)
Ibland är det bra att läsa som det står och försöka sätta sig in i hur det såg ut för att kunna förstå bättre. Då kan man använda sig av små frågor för att få reda på svaren:
1. Hur såg de honom fara upp till himlen? Svar: Medan han välsignade dem lämnade han dem.
2. Hur gjorde han? Svar: Han lyfte sina händer och uttalade välsignelsen över dem.
3. Hur kan vi då förvänta oss att han kommer tillbaka?

Genom att vända på meningen i episteln får vi följande: När han kommer tillbaka ser vi honom komma med välsignelsen. Och med lyfta händer vänd mot oss, hans mänsklighet som han har vunnit åt Gud med sitt blod och sin uppståndelse.

Välsignelsen handlar inte om ord utan om närvaro. När Jesus lyfter sina händer för att välsigna visar han lärjungarna hur han önskar allt gott för dem och deras liv. Denna välsignelse följer med dem hela livet, ja den följer med hela kristenheten i den mån vi öppnar oss för den och tar emot den.

Därför befinner vi oss mitt emellan den välsignelse han gav sina lärjungar innan han uppsteg till himmelen och den välsignelse som han återkommer med vid tidens slut.

Medan vi väntar på hans återkomst är därför vår uppgift att leva i hans välsignelse och därigenom föra hans välsignelse vidare över världen så att världen och vi kan ta emot hans välsignelse när han kommer tillbaka.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.