Trettondedag jul – epifania

Trettondedag jul – epifania kallas det också. Uppenbarelsen om Kristus, han som föddes i ett stall. Om honom handlar denna predikan som är några år gammal.

”Honom skall alla kungar hylla, alla folk skall tjäna honom.” ”Han förbarmar sig över de svaga och fattiga, räddar de fattigas liv. Han befriar dem från våld och förtryck, deras liv är dyrbart i hans ögon. Må han leva och hyllas med guld från Saba.” (ur dagens psaltarpsalm)

Han föddes i ett skitigt stall. Han levde ett enkelt och fattigt liv och tillhörde inte dem som hade makt och pengar. Men de andra är glömda, det är honom alla talar om.

Ingen har någonsin kunnat förändra människors liv som han. Och det börjar redan långt innan han föds. Profeterna, förkunnelsen, människors längtan hade förberett hans ankomst. Hans födelse berör inte bara Josef och Maria, inte bara herdar och änglar, utan också kungar, vetenskapsmän, spåmän och siare, ja alla typer av människor i alla tider.

Idag firas hans födelse i kristenheten. Denna dag är i kyrkans historia den första juldagen. Här talas det om Gud som visar sin härlighet genom detta barn, Jesus. Och om människor som får möta honom, och ge honom sin hyllning, sina gåvor.

I de stora katedralerna sjunger människor de stora julsångerna och präster och biskopar trängs med varandra i sina vackra skrudar för att tillsammans med församlingarna sjunga och tillbe honom som inte nöjde sig med sin upphöjda gudomlighet utan blev en människa, en av oss. I enkla och hemliga rum möts människor i världens avkrokar, där den fientliga omgivningen förhindrar dem att öppet fira sin Herres födelse, men också där sjunger de och tillber honom som blivit människa för att ge dem liv.

I små och stora kyrkor eller kapell samlas små och stora skaror för att markera tron på Jesus Kristus. Det är alltid han som är i centrum. Samtidigt, idag, får även några märkliga gestalter vara med och fungera som vägvisare. Det är märkligt inte minst därför att de inte hörde till dem som räknades som troende. De kommer utifrån, från andra religioner, och representerar snarare världens alla sökare än dem som fått växa upp i ett kristet sammanhang där frågorna och svaren sedan länge varit väl inövade.

Därför blir deras roll desto större och Guds ingripande i deras liv ännu tydligare! De sökte efter ”judarnas nyfödde kung” därför att de hade sett hans stjärna och kom för att hylla honom.

Tänk om de hade nöjt sig med att överlämna sina gåvor till Herodes i naiv tro att han skulle vidarebefordra dem! Den nyfödde kungen borde väl ha fötts i kungapalatset?

Som väl var gick de hela vägen till Jesus. De hade en aning om att de skulle hitta den som de sökte – och de vågade ta hela steget. Egentligen är det kanske detta som behöver förtydligas i Kyrkans liv idag: Vi behöver gå hela vägen till Jesus! Vi kan inte låta någon annan göra det som vi själva måste göra.

Därför är det viktigt att poängtera att den kristna tron alltid måste förbli personlig. Den utgår från personen Jesus Kristus och den går alltid tillbaka till honom. När bibelorden tas emot som personlig hälsning från Gud till dig och mig får de en större betydelse. De är inte bara ord från det förgångna som talats till människor som levt färdigt för länge sen. De blir ord från Gud till dig och mig idag.

Det han idag ger oss är ord om ljus, om hopp, om att Gud vill något med våra mänskliga liv – och att det är personligt. Vi måste själva möta honom – vi kan inte skicka någon annan. Vi måste själva söka svar på frågan vem som är vår Gud – även om vi skulle vilja ta fram Kyrkans ”färdiga” svar för att göra det enklare. Men även de s.k. färdiga svaren är inte färdiga förrän de har fått sitt fotfäste inom oss. Jag kan läsa hela trosbekännelsen utan att det blir en trons bekännelse inför Gud. Men när budskapet om Jesus blivit levande för mig blir de färdiga orden bara ett sätt att uttrycka en del av det som ÄR min tro och ÄR en del av mitt sätt att leva.

Var finns din Gud?

Kyrkan finns för att ge dig ett svar som är alldeles sant och riktigt. Tron på Jesus Kristus är också något som Kyrkan kan och måste uttala sig om på ett tydligt sätt. Men frågan är samtidigt personligt ställd: den handlar om dig och ditt liv – och den vill utmana dig att söka dig närmare honom.

Stjärntydarna kan visa dig vägen. Deras möte med Jesus fyllde deras liv av glädje och de gav honom sina gåvor, ”öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.”

Vad kan han vilja ha av dig? Inte behöver han guld eller vackra saker. Han behöver bara dig själv.

 

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.