Tredje söndagen i Advent – röst som ger tröst

 

Hur ser sanningen om mitt liv ut? Är det inte bara jag själv som vet? Tänk om det finns någon annan som också ser och vet allt det där som jag inte skulle vilja att någon enda visste eller anade? Och dessutom säger det rakt ut i ansiktet på mig själv!

Jag tror vi kan se Johannes döparen som en sådan sanningssägare.

Han dyker upp i öknens utkanter, predikar hårda ord mot folkets sätt att leva och utmanar han dem att ändra sina liv. Han kallar dem huggormsyngel och hotar dem med Guds vrede. Och han utmanar dem att förändra sina liv… Låt Gud förlåta era synder! Bättra er! Börja om! Låt döpa er som bevis på att ni vill vara beredda när han kommer. För han kommer snart.

Och många lyssnade. Folk kom till honom och frågade hur de kunde förändra sina liv. Och många började hoppas att Johannes inte bara var en profet utan också något mer, en Messias, frälsaren. Johannes ingav tröst och hopp om att Gud var nära.

Johannes var en röst från Gud som förkunnade tröst från Gud! En röst som talar tröst! Det är en röst som berättar vad Gud har lovat den som tror på hans ord. Det är en tröst för dem som bara ser det tröstlösa; i sig själva, i samhället, eller i världen. Den som bara ser det övermäktiga problemen bör lyssna noga till vad Gud säger till oss idag, genom Johannes, genom profeten Jesaja och aposteln Paulus.

När Johannes ropar ut sitt budskap i öknen faller den gamle profetens ord rakt in i människornas liv – ord som de läst och hört och hoppats på; ord som talar om tröst, hopp och mod, om att Gud hört deras rop på hjälp, att han inte glömt sina löften.

Aposteln berättar om tron. Om tron som räddar, om dopet som gjort oss till Guds barn. ”Alla är ni nämligen genom tron Guds barn, i Kristus Jesus”, säger Paulus. Han kan till och med säga att vi i dopet har klätt oss i Kristus! Med det menar han att dopet för oss ihop med Jesus, att han blir en del av oss och vi en del av honom!

Inte så konstigt att dopet är viktigt! I dopet hör vi ihop med Gud, genom Jesus Kristus. Och vi hör ihop med varandra. Som en familj av Guds barn över hela världen. En familj som Gud har kallat att leva i den här världen och göra skillnad – med Jesus som förebild.

Här kan Johannes döparen få komma in igen. För han talade till människor som såg sig som Guds folk. Men han visade dem att det inte hjälpte om de inte levde efter Guds vilja. ”Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden.”

Så vänd om, gör det rätta, dela med dig, pressa inte någon, förakta inte, tryck inte ner… Dessa råd gav Johannes till dem som undrade. Och Paulus skrev en gång till sina vänner att de skulle vara på samma sätt som Jesus! För har Jesus tagit emot oss i dopet så lever han i oss. Och hur världen än ser ut finns det en tröst i att följa honom.

Filipperbrevet 2:5-11

”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.”

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.