Rännilar små

Rännilar
En morgon då jag körde ut på väg 25 mot Hovmantorp mötte jag en rännil av bilar. Jag kallar det rännil för så stor var väl inte strömmen att det kunde jämföras med hur det ser ut i och omkring storstädernas trögflytande floder av bilar på väg att föra sina förare till och från sina arbeten.

Jag tänkte inte så mycket på det medan jag körde. Men när jag stannat bilen och klivit ut i den relativa tystnaden i lilla Hovmantorp så slogs jag av alla dessa strömmar av bilar som har sitt resmål endast till och från någonting. Det känns som en bild av vår samtid. Alltid på väg, aldrig stilla. Vi är i ständig rörelse – men kommer vi egentligen någonstans?

Och om vi nu inte kommer någonstans i all denna jakt och jäkt, hur mycket är det värt då att hålla fast vid det? Nej, jag påstår inte att det var bättre förr. Vi kan aldrig gå bakåt i tiden utom i våra minnen. Där är det fritt fram bakåt. Vår framtid har vi inte sett, ändå kan vi här och nu påverka delar av den genom våra medvetna val.

Det kanske är så att det lilla jag kan göra endast är som några droppar i havet eller små rännilar av viktiga steg. Men om det är mina medvetna steg framåt så kan de vara viktiga för fler än bara mig själv.

Jag tycker egentligen synd om alla dem som varje dag måste tillbringa onödig tid vid ratten eller på ett tåg för att färdas till och från sitt arbete. Det känns som ett slöseri med resurser på mer än ett sätt. Jag vet att jag inte kan göra något åt det mer än att önska mig själv att slippa vara i den rännilen så länge till. Och jag vet att det kan ses som ett onödigt reflekterande. Tänk på alla som inte har något arbete, till exempel! Men nu tänkte jag inte på arbete i sig utan mer på tecknen på vår flyktighet och rotlöshet i denna tid. Visst har vi många möjligheter att komma ut i den ”stora världen” och se oss om och njuta av nya kunskaper. Men leder det till att göra oss till bättre människor?

Inte vet jag. Jag bara grubblar.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.