Några gamla tankar från en retreat

För ett par år sedan valde jag att (som obligatorisk prästfortbildning ordnad av stiftet)  gå på en retreat som min gamla lärare från Pastoralinstitutet i Uppsala ledde. (Astrid Andersson Wretmark) Här kommer några gamla tankar från en retreat som vill jag dela:

Före retreaten läste jag 21 kyrkofäder av Peter Halldorf. Tog också med mig den ”väglösa vägen” (”Hädanefter blir vägen väglös” av P Halldorf) och har läste lite i den. Men sen läste jag Rowan Williams ”Tystnad och honungskakor” som var mycket bättre än jag trodde. Ovanpå det boken om Tito Colliander som Astrid A W har skrivit.

Upptäckt: I allt detta finns det samma ande. Det är de djupa tankarna, det eviga sökandet, det är Jesuskärleken, det är längtan efter den gudomliga kärleken eller vad det nu blir.

Men det är också en kamp som förs mellan gott och ont. Och så som den gode staretzen Johannes sa till Tito att man inte kan vinna kampen bara genom att läsa böcker, fast det är lätt att tro då böckerna återger så stora och starka tankar och goda vibbar. Men visst måste allt levas; tro, kärlek, kamp. Inget vunnet utan kamp. Men att läsa kan ibland bli en inbjudan till att gå ut och delta i kampen, med en föraning om att de goda tänkarnas kamp faktiskt kan hjälpa på vägen.

Sen är det jag själv, som både längtar och inte, både vill och inte, både orkar och faktiskt inte alls. Och all min fokus på församlingen, att i den finna ett liv, inte så mycket för mig som för andra. Det är ju på något sätt också en kallelse. Fast inte utan att också finna något själv – och leva i det. Hur det ska göras när jag är jag och dessutom fast i kyrkoherdefållan, det vete bara någon annan än jag.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.