Människovärdet på undantag?

Jag är orolig för vart samhället är på väg. I det system som verkar allenarådande är det bara pengar som styr. Och de som styr utvecklingen kallas politiker. I varje fall sägs det att det är de som styr. Verkligheten kanske är annorlunda.

En efter en har de dykt upp – berättelserna om hur människovärdet sätts på undantag i vårt land. Den ena dagen handlar det om vårdskandaler i äldrevården någonstans i Sverige. Man säger att det är de privata vårdföretagen och deras riskkapitalbolag som inte sköter sig. Det handlar ju bara om pengar. Den andra dagen är det Migrationsverket eller Regeringen som lusläst regelverket och utifrån det funnit att det inte gör något att skicka hem gamla, sjuka människor som av någon anledning inte passar in i systemet. De får inte stanna i Sverige. För regelverket sätter stopp. Men människovärdet sätts därmed också ur spel.

Jag har ett särskilt intresse av äldrevården. Den ska ju kommunerna sköta. Men, som här i Linköping, så är det snart ingen kommunal äldrevård kvar. Den säljs ju som vanligt ut till – jo, lägstbjudande handlar det nu om. Och kommunens utförare klarar inte av att bedriva god vård med för lite resurser. Det tycks dock de privata företagen kunna. I varje fall på papperet.

Ska, innan någon ger sig på mig i onödan här, påpeka att jag inte är ute efter de privata vårdföretagen. De agerar på den marknad som är öppen. Med de förutsättningar och sätt som de har. Jag tycker förstås det är mycket tveksamt. För hur vinner man en upphandling? Jo, genom att presentera ett lågbudgetalternativ. Om det sen går att genomföra i praktiken? Förmodligen genom att några få anställda får pressa sig till det yttersta. Och ändå inte räcka till. Hur många av vårdpersonalen sen hamnar i långtidssjukskrivningar på grund av detta vet vi förstås inte. Men det är inte få. Men det har ingen räknat med.

Men det är inte företagens fel att de gör som de gör. De söker profit och de har funnit den. Felet ligger hos de politiker som har bestämt sig för att kommunens ansvar bäst sköts genom att avhända sig det. För vad händer när något blir fel? Jo, kommunens politiker säger att det får utförarna (= ofta de privata vårdbolagen) ta på sig. Och vårdbolagen svarar ”vi gör bara det vi har avtalat om.” Alltså: Ingen gör fel? Jo, politikerna får ta på sig hela ansvaret. För ansvaret är fortfarande kvar, hur mycket de än lägger ut arbetet på andra.

Så det enda sättet att förändra situationen är att byta ut politikerna. Men det räcker inte med personerna, vi måste byta ut tänkesättet också. Vi ska inte tolerera att äldre och sjuka ”säljs ut” till lägstbjudande, ungefär som gamla tiders fattigvård.

Men politikerna verkar trötta och tomma. Det går bra för Alliansen. Dåligt för Socialdemokraterna. Som det är nu är upplägget dåligt för Sverige. Och då talar jag inte för något parti, bara för mig själv.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.