Långsamhet

Jag vill bara slå ett slag för långsamheten. Den här tidens melodi är annars att allt skall ske snabbt, allt ska ske helst nu! Men när nuet blivit uppfyllt så snabbt blir väl det en vidare jakt mot nästa måste som ska ske redan nu! Vad finns det då kvar?

I media är det mesta uppskruvat. Kanske inte lika mycket i radions P2 och P1 som resten. Inte lika mycket i specialnischade tidskrifter heller. Men i kvällspressen, i alla galna och onödiga TV-program där programledarna verkar tro att vi hör dåligt så högt som de skriker – där är det tempo, tempo!

I Svenska Kyrkans liv på församlingsplan kan det möjligtvis vara lite långsammare. Men också här vill många att det ska gå fortare. Och i kyrkans omorganisationshysteri vill man att alla förändringar ska gå fort. Så fort att vi inte ens ska hinna tänka färdigt innan de satt i gång nästa process.

Det är fastetid nu. Kanske vi borde anbefalla Svenska Kyrkans ledning att koppla bort systemtänket en stund och börja leva lite långsammare?

I varje fall ska jag – förutom inför den kommande söndagen – ta lite skrivpaus och andas lite långsammare den kommande veckan.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.