Kristi förklarings dag

Kristi förklarings dag

/Predikan från 2013 – bara uppdaterat för att den blir lättare att hitta/

Hemma hos oss finns det åtminstone en väldigt god uppfinning som vi använder nästan dagligen. Det är vår tvättmaskin! Den får göra tjänst för att rengöra våra kläder. Och alla som vet något om tvätt vet att man inte blandar vita med färgglada kläder. En ny, vit skjorta blev plötsligt illgrön! Jo, det hände mig av misstag en stressig dag. Trots flera blekningsförsök gick skjortan inte att rädda.

I dagens evangelium talar Markus om tvätt. När han ska beskriva hur Jesus förvandlats inför Petrus, Jakob och Johannes talar han om skinande vita kläder, ”så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder.”

Det viktigaste som där sägs handlar om att det är något utöver det vanliga. Det som sker där kan man inte förvänta sig – men det sker mitt framför ögonen på lärjungarna ändå! Vad är det som Petrus och de andra ser?

När de ska beskriva det blir det svårt att hitta rätt ord. Skinande kläder som om de gått igenom världens häftigaste blekningsbehandling! Ett ljus kring Jesus som visade lärjungarna att Jesus verkligen var något mer än vad han såg ut att vara. Och Moses och Elia tillsammans med Jesus gör att situationen inte blir möjlig att hantera på ett vanligt förnuftsmässigt sätt.

Petrus klantar sig rätt rejält när han föreslår att han kunde bygga hyddor åt alla de gudomliga personerna. För nog begrep han att han stod mitt framför något så stort och så gudomligt att han inte skulle kunna behålla det för sig själv. Eller som Markus skriver: Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna.

Orden ur molnet – rösten från himlen gör det ännu tydligare att han stod inför den himmelska världens obeskrivligheter. Men samtidigt visar rösten honom vägen vidare: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.”

Titta noga nu, Petrus. När den himmelska ljusglansen är borta och de gamla profeterna Mose och Elia inte längre är synliga, vad ser du då? Evangeliet berättar: [8] Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.

När jag i början av 80-talet började sommarjobba i kyrkan fick jag komma ut i församlingarna och predika – allra mest mitt i sommaren där alla de svåra söndagarna finns. Detta gällde också denna söndag – Kristi förklarings dag. Då fick jag lära mig att det viktigaste i denna evangelietext var orden ”Jesus allena”. Ja, det var ju på den gamla översättningens tid. Nu heter det att de inte kunde se någon annan än Jesus.

Jag tror fortfarande att dessa ord beskriver vad vi som kyrka, församling och enskilda kristna ska försöka ta vara på. Att inte se någon annan än Jesus! Det finns ingen annan! När vi ska tala om Gud och hålla den kristna tron vid liv idag och inför kommande generationer kan vi inte göra något annat än vad kyrkan i alla tider har gjort – förkunnat att ingen annan än Jesus är värd vår tillbedjan, lovsång och tro.

När Paulus i dagens epistel jämför berättelsen om Moses och hur hans ansikte lyste av att umgås med Gud, så raljerar han lite. Han har ju själv hört till dem som ivrigt förkastade tron på Jesus som Messias. När han väl förstått vad Jesus gjort och vem han var finns det bara en sak som gäller: Jesus. Allt det andra som varit före honom blir en del av vägen fram till Jesus. Också Moses och lagens tavlor.

Det som sker med Mose är ser Paulus som en förebild för det stora med Jesus. Och medan folket i det ”gamla förbundet” var rädda för Moses lysande ansikte så är det annorlunda nu! Vi behöver inte vara rädda för det heliga som om Gud vore en arg Gud som helst av allt vill lära oss att veta hut. Det heliga kan få komma oss nära, också i situationer som på förklaringsberget, och det kan göra det därför att Jesus finns.

Orden i episteln är därför viktiga för oss att försöka förstå och leva utifrån. De utgår ifrån det som Jesus uppenbarat för oss – i sina ord, i sin gärning, på korset och genom uppståndelsen. Här visar Paulus oss hur tron har kommit till oss för att också vi ska få del av den härlighet som kommer från Gud.

– ”vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.” 

Om ljuset från den gudomliga världen kunde skina på Moses så finns det mycket mer genom Jesus! Och det finns till för var och en som genom tron vågar låta sitt liv bli förvandlat av honom.

Så förklarar Paulus:
”Men för den som vänder sig till Herren tas slöjan bort. [17] Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet. [18] Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.

Jag tror att Jesus förvandlades inför sina lärjungars åsyn för att hjälpa dem att tro. De fick se en sida av honom som de andra inte fick se. De fick se hur Jesus kompletterar allt det som tidigare sagts och gjorts i Gamla Testamentet, att han verkligen är den Messias som de väntat på. Lyssna till honom, sa rösten från himlen. Följ honom, se vad han gör med de fattiga, de sjuka, med alla dem som inte vågar tro att deras liv har något värde. Se hur Jesus lever för att dö och dör för att uppstå – allt för att var och en som tror på honom skall leva som han – även när de dör.

Det finns ingen större än Jesus! Det finns ingen möjlighet att som kristen tona ner det som Jesus gjort och sagt. Han är trons grund och den som kallat oss att leva i gemenskap med Gud. Det finns ingen annan än Jesus!

Det är den kristna trons frimodiga bekännelse – och den kan vi nu tillsammans, som församling, kyrka och enskilda troende bekänna inför honom som lovat att ge oss sin härlighet. 

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.