Julbön 2015

cropped-IMG_4131.jpgJulbön i Lenhovda kyrka 2015

Inledning och bön:
En kvinna ska snart föda sitt barn. Det hon burit under sitt hjärta i en tid av väntan och förväntan kommer snart att vara en ny människa här på jorden, en ny människa att älska, att bära, att ta hand om.
Just nu sker detta runt omkring på vår jord. Vi är så många att det föds nya människor varenda sekund. Att födas, leva och dö är vårt liv. Det är vanligt, för det gör alla.

Till och med GUD gör det. Blir människa, precis som vi. En av dessa miljarder människor som blivit födda på denna jord är också något mer. Han är Gud. Berättelsen om hans liv på jorden börjar här idag. Ett liv som är som våra liv. Men det är också mer! Det är därför vi firar jul!

Kollektbön: Himmelske Fader, du som låter denna heliga natt upplysas av det sanna ljuset, hjälp oss, som vandrar i mörkret att se ljuset från din Sons krubba och tillsammans med änglarna bära bud om fred på jorden för Jesu Kristi skull. Amen.
Predikan
Julaftons eftermiddag – en spännande tid för alla förväntansfulla. Oftast är det barnen som längtar mest, som har varit otåliga en längre tid nu, skrivit önskelistor kanske både en och två gånger, och som väntar efter att få kasta sig över de där paketen som snart ligger där under granen där hemma.

Men vid julklappsöppnandet är vi nog barn allihop. Vi undrar vad det kan vara. Vi hoppas kanske på något särskilt, eller så hoppas vi i varje fall att det är omtanken som räknas.

Men hur blir det då? Vad fanns det på vår egen önskelista? Kommer vi att kunna glädja oss över att ha fått alla våra önskningar uppfyllda?

Kanske är det inte så viktigt att just julklapparna blir de som vi mest önskade – däremot är det viktigt att vi vet vad vi längtar efter, och att vi vågar stå för det. Ett litet bibelord talar om detta: Fil. 4:6
Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.

Alla våra önskningar är viktiga för Gud. Det kan vi försöka ta vara på denna julhelg. Det betyder inte att Gud vill vara vår jultomte som springer våra ärenden och ger oss allt vi önskar oss. Det betyder att Gud vill att vi ger honom en sådan uppmärksamhet att vi låter honom få alla våra tankar, all vår längtan, alla våra önskningar. För när vi väl vågar släppa fram allt kan han göra något av det.

Och på samma sätt som vi inte skulle ge våra barn maskingevär i julklapp, lika lite ger Gud åt oss sådant som han vet är dåligt för oss.

Denna jul är precis som alla andra jular. Julen handlar om så många saker – både sådant som vi själva har hittat på, sådant som ”man alltid har gjort i vår släkt” och sådant som Gud har hittat på, nämligen att sända Jesus till världen.

Idag har vi läst de gamla texterna och berättelserna som hör till julen – om Jesusbarnets födelse i nattens mörker, om änglaskarans sång, herdarnas förundran, men också de gamla profetorden som 700 år före Jesu födelse berättar om det stora som kommer att hända. För i Guds värld är tiden ingen stor sak – och profetens ord om ljuset i mörkret, barnet som föds, glädjen som kommer – allt detta får betydelse rakt igenom tidens alla vrår, direkt till oss idag.

För idag är frälsaren född åt oss i Davids stad Betlehem, idag talar profeten Jesaja om det för oss, och idag firar vi Jesu födelse därför att den handlar om vår allra innersta längtan efter mening med våra liv.

På samma sätt som barnen skriver långa önskelistor inför julen vill Gud att vi ur oss själva drar fram våra önskningar, outforskad längtan, livets svåra frågor, ja det som gör att vi vågar vara oss själva.
Säg inte ”jag behöver inget särskilt” – vilken liten unge skulle säga det till sina föräldrar inför julen? Så var barnsliga, våga tro på det som verkar vara omöjligt. Endast då kan det omöjliga bli verklighet, precis som vid den första julen då det mest omöjliga av allt blev både möjligt och verkligt – Gud själv blev en av oss.

Detta firar vi idag. I denna gudstjänst med sånger och glädje över Jesu födelse i Betlehem, och i alla önskningar som på något sätt finns nerlagda i oss – också den enkla önskan att få fira en god och glad jul tillsammans med sina närmaste. Och en önskan om en verklig fred på jorden, så som änglarna en gång förkunnade i den första julnatten.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.