Jesus är inte vem som helst

Jag skulle vilja se ett tydligt kristet liv växa fram i hela kyrkan. Jag vill se något som är mycket mer än bara summan av människor och aktiviteter, av gudstjänster och andra möten. Något mer än det jag normalt sett i en församling.

Jag vet inte hur det ska gå till. Samtidigt har jag åtminstone i min församling någon form av ansvar för att det ska bli möjligt, eller i varje fall önskat och längtat efter.

Nog tror jag att många längtar efter det. Kanske har man också pratat om det. Men jag undrar om det har varit så många, eller att alla känner sig delaktiga i denna längtan. För att en längtan skall kunna bli öppen och tydlig för många måste det börja någonstans där det finns grogrund för att denna längtan skall kunna och vilja delas ut förbehållslöst. Det får inte vara en människas längtan som samtidigt dikterar villkoren för de andra hur deras längtan bör se ut.

Flera olika inspiratörer har för mig tydligt visat att det är för lite av liv i kyrkan, och därför blir det också för lite tro. Dessa två hänger ihop. Det som bara är teorier eller ceremonier håller inte att bygga på. I den tid vi lever i finns det inga tydliga sanningar. Allt ska hänga på upplevelser. Detta har tyvärr också lett till att vi inom kyrkan mest sysslar med upplevelser och ofta svävar på målet vad gäller tron sanningar. Och hur många vågar vara tydliga med att den kristna tron har ett sanningsanspråk? Jesus är inte vem som helst.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.