I en sönderpratad värld

Vi lever i en sönderpratad värld! Tystnaden lyser med sin frånvaro och eftertänksamheten likaså. Pratets kanaler är spridda överallt, och de som tror att de vet bättre än andra är i majoritet. Hur det nu går ihop.

Jag är trött på prat! Trött på allt prat om D. Trump, Putin, terrorister, ekonomisk brottslighet, utanförskap, sjukdomar, krig, flyktingar, förtryck, Myndighetssverige och dumma människor. ”Sönderpratad” känns som ett ord för dagen.

I en sönderpratad värld finns det stora risker att människor stänger öron och ögon för det mellanmänskliga, ”enkla” mötet mellan ett du och ett jag. Det är ju mycket lättare att sitta bakom en skärm – liten eller större – och trycka ner tangenterna, samla på ”lajks” på sociala media, dela fåniga berättelser och invaggas i sin egen förträfflighet.

Snart är det fastetid i Kyrkans värld. En tid för reflektion, färre ord och mer lyssnande reflektion. Det önskar jag mig själv och jag tror det är nyttigt för alla!

Kanske krävs det då att kliva ur ”pratkvarnen”, den som oavbrutet spottar ur sig tyckanden, nyheter av varierande sanningshalt, bilder och berättelser som aldrig tar slut.

Berättelserna ska förstås inte ta slut. Men ibland behövs det ett tillfälligt stopp för att kunna lyssna på det som är viktigast. Det stoppet känner jag väldigt mycket för just nu.

Punkt.

 

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.