Heliga Trefaldighets dag

Predikan på Heliga Trefaldighets dag 2015

”Hör Israel, Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft.”
(5 Moseb 6:4)

Orden är både en trosbekännelse och ett budord; det talar om vem som är Gud (Herren, Israels Gud) och att jag ska älska honom! När Moses fick orden av Gud och gav dem vidare till sitt folk så gjorde han också det tydligt hur viktigt det är att älska Gud.

Det är ord att lägga på hjärtat, att inpränta i sina barn, tala om dem med alla, och låta dem vara med i sitt liv från morgon till kväll varje dag.

Älska Gud! Av allt hjärta, all min själ och all min kraft! Och hur ska det gå till?

Älska av hela mitt hjärta
Lovsång, glädje, tillit hör ihop med att älska Gud av hjärtat. Han som skapat oss, och hela världen, är värd att vi låter våra hjärtan vända sig mot honom i glädje – och lär oss att älska Herren av hjärtat. I djupet av vårt inre vet vi att han som gett oss livet har oss i sin hand. Livet vi har finns därför att Gud älskar oss. Som de allra minsta barnens självklara tillit till sin förälder – kärlek av hela hjärtat.

Älska av hela min själ
Jag tänker på kärleken till en vän. En som inte bara är vän med mig när jag vill vara vän tillbaka. En vän som aldrig drar sig undan, men som sörjer när jag vänder mig bort. Den djupa lycka det är att vara älskad av någon som står mig nära. Det är en själens och samhörighetens kärlek.

Där finns också själens kärlek till Herren, till Jesus som alltid finns vid vår sida. Som kallar oss vänner, som ser på oss med oändlig kärlek, ända in i döden och dödsriket – och in i uppståndelse och evigt liv. Jesus är min vän – den bäste…

Att älska med hela min kraft!
Så den kraftfulla kärleken! Den kärlek som vill mer, som vill att det ska märkas att kärleken är levande! Den bärs av en längtan efter att kärleken skall djupna och spridas ut till andra.

Att älska Gud av all sin kraft är en utmaning att ta emot den helige Andes kraft och närvaro framför allt i de svåraste stunderna, när det inte är lovsång och glädje utan oro och strid. Att den helige Andes närvaro och kraft bara skulle bära när allt är uppåt stämmer inte. När allt är bra behöver vi inte anstränga oss. Men när allt är elände måste vi lära oss att kasta alla våra bekymmer på Herren – och ta emot den kraft som vi aldrig hittar hos oss själva.

Så kan vi ha det som en utmaning att våga älska Gud med hela vår kraft – och i det ta emot den kraft som bara den helige Ande kan ge in i våra liv.

För när vi låter Guds kärlek fylla varje del av vårt liv så lever vi också i den enhet som finns i Gud själv; han som är både Fader, Son och Ande. (Smaka på det…)

Trefaldighetstiden?
Alla är inte är så förtjusta i Trefaldighetstiden. Under den långa tiden firar vi inte jul, inte påsk eller pingst. Det är inte de stora högtidernas tid, även om några festdagar hoppar in då och då. Och så är det sommar och höst, och kanske längtar vi efter annat än att beta av de ”tråkiga” söndagarna i kyrkan.

Men varför inte vända på det hela och se hela den rikedom som finns i att ta emot hela den långa vardagen – Trefaldighetstiden!

Trefaldighetstiden är som stora delar av livet – full med olika typer av händelser och reflektioner över det som sker med oss. Allt ifrån livets första början till den sista och skälvande dagen i världens liv.

Det är nu som vi får bygga vidare vår tro. Det är nu vi ska se om den håller att bäras ut i världen, i våra liv som vi lever här och nu. I bakgrunden finns allt det som skett med Jesus, från födelse till lidande, död och uppståndelse. Och den helige Ande är utgjuten över oss.

Fader, Son och helig Ande låter ibland som en formel, en teoretisk konstruktion. Men det är ett konstaterande av att så har vi fått lära känna den Gud som skapat världen, skickat sin Son till att rädda oss från död till liv och sedan fyllt våra liv med sin närvaro genom sin Ande – för att vi ska kunna älska Gud av hela vårt hjärta, hela vår själ och all vår kraft.

Och nu får vi gå in i Trefaldighetstiden för att öva oss i allt detta, Gud till ära, våra medmänniskor till vittnesbörd om Guds kärlek, och för vår egen skull.

Och vi kan låta apostelns ord bli våra egna
Därför fröjdar sig mitt hjärta och jublar min tunga Ja, än mer: min kropp skall få vila med förtröstan…. Du har visat mig livets vägar. Du skall uppfylla mig med glädje när jag får se ditt ansikte.

Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.