Gräv där du står

Gräv där du står. En gång för nu rätt länge sen talade vi mycket om detta uttryck och vad det betyder. Idag, när det är minnesdag för Förintelsens offer känns det lika aktuellt som att i det lokala sammanhanget ta reda på vad som har präglat vår lilla del av världen, vare sig det är en lokal församling, familj, ett helt land eller värld.

Tyvärr finns det krafter som vill gräva igen och täcka över historiens kanske värsta brott mot mänskligheten. Hur det kan finnas människor som tänker så förstår jag inte. Det är svårt att föreställa sig sådan dumhet – och om det inte skulle vara dumhet, elakhet.

I varje människas liv finns det tillfällen och händelser som borde blivit annat än det blev. Vi är alla delaktiga i ”världens bortvändhet från Gud” som en av kyrkans syndabekännelser uttrycker det. Men när vi inte förstår det blur det lätt fel. Det är många som i sina av media exponerade liv säger att de inte ångrar några livsval. Inte förstår jag det heller. Jo, själva önskan att kunna säga att man inte ångrar något, som om jag aldrig felat i något. Det är en annan sak att det inte går att gå bakåt i sitt liv och förändra det som skett, bara ta ansvar och gå framåt.

Jag önskar att alla som älskar frihet och som respekterar varje människas unika värde vågar stå fast för det goda och i sina liv söka motverka de onda krafterna, allt det som nedmonterar, kränker och förstör. Förintelsen får inte glömmas. Vi får inte glömma att vi är människor. Det är där vi står som vi måste gräva för framtiden…

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.