Förundran

Förundran är mitt ord just nu till mig själv vad gäller den här webbplatsen. Den är ju ingen blogg, ingen riktig hemsida heller, bara ett och annat jag skrivit under ett antal år.

Jag har semester. Skriver inget då, förutom om förundran just idag. För av någon anledning har fler hittat hit den senaste veckan än på länge. Och betydligt fler än vanligt annars. Förundran – vill inte folk alltid hitta det som är nyast och fräschast? Jag har mest lagt ut predikningar de senaste tre-fyra åren. Och vad som dyker upp härnäst vet jag inte riktigt.

Kanske är det också en förundran – att jag alls har låtit bli att lägga ner den här sidan. För det kan ju alltid hända att jag får ny inspiration och skriver en massa nytt, sånt som kan inspirera, bekymra, reta upp eller vad som helst. För saker att skriva om finns det. Men det är så många tyckare i den här världen så jag blir så trött på att allting ältas fram och tillbaka. Så när jag hittar något mer intressant att skriva om så gör jag det väl.

Tills dess håll till godo med gammalt gods!

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.