Du skall inte vränga rätten för invandraren

”Du skall inte vränga rätten för invandraren” skriver första Moseboken. ”Gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus” skriver Jakob. Och Jesus visar tydligt vad som menas när han kallar ner Sackaios från sitt träd.

21 söndagen efter Trefaldighet berättar om allt detta. Och det är hög tid att ta alla dessa ord på allvar. Utifrån det som Moses säger kan vi lätt räkna ut att det i åtminstone tre tusen år funnits bekymmer från Guds sida över hur vi tar vara på varandra som människor.

Idag blir det fler och fler människor i vårt land (och i hela Europa) som försöker vränga rätten för invandraren, som tydligt markerar att vi ska tycka att det är finare att vara en sorts människa än en annan. Och detta förtryck – för det är vad det är – finns i alla samhällsklasser och också inom kyrkan.

Och varför skulle vi bry oss? Fundera över det en stund. Under tiden kan jag påminna om det Moses skriver: ”Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten” – sagt till ett folk som kommit undan slaveriet och bereder sig för ett nytt liv i ett nytt land. Kom ihåg du, vem du än är, att du inte alltid haft samma möjligheter som du har nu! För vi är aldrig helt utanför ett sammanhang – vi är en del av en historia. Många av våra förfäder var fattiga, slitna och hungriga bönder eller vad de nu var. Och det var inte länge sen.

Och för oss kyrkliga: Det Jesus säger om sig själv gäller också som vårt uppdrag i den här världen. Han säger ju att han ”kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.” Därför måste varje elände på denna jord hemsöka vår Herre, särskilt då han vet att vi fortfarande bidrar för lite med att bekämpa det. Det ser jag i mitt liv, så jag vågar påstå att det gäller för de flesta av oss. Annars skulle väl världen sett annorlunda och bättre ut?

Författare: Lói Stefánsson

Jag är islänning, numera också svensk. Bott i Sverige sen 1976. Inga planer på att flytta härifrån men älskar Island - och Sverige.